Nässelutslag (Urtikaria)

Nässelutslag är rödvita, upphöjda utslag som uppstår när kroppen producerar histamin vid en allergisk reaktion och kan uppstå vid insektsbett, infektioner eller om man varit i kontakt med något man är allergisk mot.

(Ett nytt fönster öppnas)

Nässelutslag (Urtikaria)

Vad är nässelutslag?

Nässelutslag ser ut som ett eller flera rödbleka och en aning upphöjda utslag på kroppen som uppkommer när kroppen utsätts för något den är överkänslig eller allergisk mot. Utslagen kan flyta ihop om de bildas nära varandra, eller endast synas som några få, eller många olika stora fläckar, eller prickar, likt eksem. Kanterna på nässelutslagen är oftast något rödare än utslagen i sig, och runt om, är huden ofta rosaröd. Vid nässelutslag är det vanligt att utslagen både ändrar utseende och plats på kroppen. I avsnittet om symtom finns fler bilder på nässelutslag.





Definitionen av nässelutslag

Nässelfeber delas upp i tre definitioner. Med Akut påkommande nässelutslag (idiopatisk) menas att nässelutslagen dyker upp inom några minuter och försvinner inom ett dygn. Vid Akut nässelfeber, har nässelutslagen funnits kvar från över ett dygn till max sex veckor, och vid Kroniska nässelutslag har nässelutslagen funnits kvar i mer än sex veckor. Kroniska nässelutslag kan ibland finnas kvar i ett, och till och med flera, år.

En djup svullnad i huden kan dessutom uppstå i samband med utslagen. Svullnaden kallas för Angioödem eller Quinckeödem och lokaliseras ofta på läpparna, ögonlocken, ansiktet, tungan, på benen eller på armarna.

Hur känns det?

Redan innan utslagen dykt upp kan man känna en irriterande och ibland stickande klåda i huden. Klådan försvinner ofta inom ett par dagar men kan även komma och gå i vågor ett tag framöver.

Vad händer i kroppen?

Orsaken till nässelutslag är att substanser, och då framförallt histamin frigörs i kroppen. Histaminet frisätts på grund av att allergiceller (mastceller) reagerar på någonting kroppen är känslig mot, är överkänslig mot, eller infektioner. Histaminet får då blodkärlen i huden att öppna sig och släppa ifrån sig blodvätska genom huden. Det är blodvätskan som samlas i huden som vi kallar nässelutslag, eller urtikaria. Vid svårare fall av nässelutslag kan de övergå till angioödem då mun, läppar och ögon svullnar upp.

Vilka drabbas?

Livstidsrisken att drabbas av akuta nässelutslag ligger på ungefär 20 procent. Risken för kroniska nässelutslag ligger på ungefär 25 procent. Det finns ingen skillnad mellan könen när det gäller akut nässelfeber. Däremot finns det en stor skillnad när det gäller den kroniska, där det är dubbelt så många kvinnor än män som drabbas. Generellt drabbas barn oftare av nässelfeber än vuxna.

Hur länge sitter nässelutslagen kvar?

Hur länge nässelutslagen sitter i beror på flera saker. Utsätts man för ett ämne man inte tål, sitter utslagen kvar längre ju högre känslighet man har för ämnet, hur mycket av ämnet man utsätts för och mycket mer. Däremot brukar nässelutslag som uppstått vid allergi inte vara mer än några dagar. Har man däremot fått en infektion kan utslagen vara betydligt längre. Hur länge nässelutslagen kommer vara kvar, eller komma och gå, vid en infektion är svårt att säga.

Har du långvariga problem med nässelutslag och om det inte är en infektion är det viktigt att undvika de stimuli som håller igång, eller på nytt sätter igång nässelfebern.

Vad orsakar nässelutslag?

Det finns flera anledningar till vad som orsakar kroppen att reagera på detta sätt. För barn är det vanligast att nässelutslag orsakas av infektioner som körtelfeber, virus eller streptokocker. Ibland kan också födoämnen orsaka nässelutslag hos barn. Då beror det oftast på nötter, ägg, fisk eller mjöl. Hos vuxna kan nässelutslag bero på en mängd saker. Det kan vara mediciner som penicillin och acetylsalicylsyra eller mat som skaldjur, jordgubbar och vin. Bi och getingstick kan också orsaka nässelfeber, speciellt vid allergi då personen kan hamna i en allvarlig allergisk chock.

Läkemedel
Det finns flera sorters läkemedel som kan utlösa nässelutslag hos en person som inte är allergisk. De vanligaste läkemedlen är penicillin, acetylsalicylsyra (aspirin), andra antiinflammatoriska medel och opiater (morfin).

Livsmedel
En del livsmedel kan framkalla nässelutslag. Detta beror på att vissa födoämnen innehåller en högre dos bioaminer, som är ett histaminfrisättande ämne. Vanliga livsmedel som innehåller stora mängder av bioaminer är ost, vin, jordgubbar, viss fisk och skaldjur.

Infektioner och insektsbett
Luftvägsinfektioner och även urinvägsinfektioner är bland de vanligaste orsakerna till akut nässelfeber. Vid kronisk nässelfeber är parasiter och bakterier i magen eller tarmen vanliga. Även löss, skabb, bi- och getingstick och myggor kan ge nässelutslag.

Fysikaliska orsaker
Även temperatur, tryck, solljus och ansträngning kan orsaka nässelutslag. Här är ofta orsaken lätt att veta och man kan behöva anpassa sin livsstil efter sin överkänslighet.

Ämnen i kläder och materiel
På samma sätt som brännässlor, kan även saker gjorda på vissa växt- och djurprotein orsaka nässelfeber. Det kan till exempel vara latex baserat på växtämnen.

Hormon i kroppen
Olika typer av hormonrubbningar kan utlösa nässelutslag. Bland annat kan stress orsaka nässelutslag, men det kan även bero på förhöjda progesteronvärden hos kvinnor, några dagar innan menstruation.

Få vet orsaken till nässelutslagen

Det är mer vanligt att man aldrig får reda på orsaken till nässelutslagen än att man förstår varför utslagen uppstått. Har man kronisk urtikaria (nässelutslag) är det endast 10 procent som förstår orsaken till utslagen, jämfört med akut urtikaria, där 50 procent av de drabbade lyckats hitta orsaken.

Olika typer av urtikaria (nässelutslag)

Förutom att nässelutslag kan uppstå på grund av mediciner och infektioner kan även kroppen reagera på vilket tryck, stress, temperatur och ljuskällor kroppen utsätts för. Här nedan är en lista över de olika typerna av urtikaria.

Quinckeödem / angioödem
Vid Angioödem bildas nässelutslag som stora svullnader vid öga, näsa, mun och läppar. De bildas där hud och slemhinna möts och kan ibland också göra så att slemhinnan i halsen svullnar upp. Då bör man kontakta en akutmottagning.

Ljusurtikaria
Ibland kan nässelutslag orsakas av överkänslighet mot ljus. Detta kallas ljusurtikaria och är ganska ovanligt. Nässelutslagen kan uppstå efter bara några minuter i solljus och därför bör patienter med ljusurtikaria undvika solen tills de blivit symtomfria. Läs mer i avsnittet om ”Ljusurtikaria”.

Köldurtikaria (köldallergi)
Köldurtikaria uppstår vid kyla och/eller när det blåser. Oftast kan 5 grader räcka för att nässelutslag, rodnad och svullnad i händer och ansikte ska dyka upp. Personer med köldurtikaria bör undvika att dricka kallt vatten eller äta glass. Att bada i kallt vatten kan vara väldigt allvarligt. Läs mer i avsnittet om ”Köldurtikaria”.

Kontakturtikaria
Kontakturtikaria är en allergisk reaktion mot någonting man har haft kontakt med. Till exempel latex, pälsdjur, jordnötter, nässlor osv. För att helt slippa nässelfeber vid kontakturtikaria är det viktigt att veta vilka ämnena är, så att man kan undvika dom. Läs mer i avsnittet om ”Kontakturtikaria”.

Kolinerg urtikaria (värme & ansträngningsurtikaria)
Kolinerg urtikaria är en sorts urtikaria som ger nässelutslag vid ökad kroppstemperatur och ansträngning. Framförallt vid feber, varma bad eller varma sommardagar. Men även vid emotionell stress och träning. En person med kolinerg urtikaria har oftast sjukdomen ett par år, innan den helt försvinner. Läs mer i avsnittet om ”Kolinerg urtikaria”.

Dermografism
Vid dermografism bildas ett nässelutslag där man rivit sig. Huden blir utstående och blekröd och utslagen sitter kvar i 30 – 60 minuter. En person med dermografism bör tänka på att undvika att riva, gnugga huden eller att ha för åtsittande kläder för att undvika utslagen. Läs mer i avsnittet om ”Dermografism”.

Tryckutrikaria
Nässelutslag kan ibland bildas vid tryck mot kroppen. Detta är relativt ovanligt men ytterst jobbigt för en person med sjukdomen. Det är främst rumpa, fötter och händer som får nässelutslag och blir svullna då de utsätts för mest tryck. En person med tryckurtikaria bör inte sitta eller stå för länge. Läs mer i avsnittet om ”Tryckurtikaria”.

Nässelutslag hos barn

Barn får nässelutslag i mycket högre utsträckning än vuxna. Detta beror bland annat på att de är mer utsatta för infektioner än oss vuxna, men även på grund av att de ännu inte lärt sig om sina eventuella överkänsligheter.

Det är ofta svårt att upptäcka vad som utlöser nässelutslagen hos barn. Dels på grund av att små barn inte kan kommunicera, och dels på grund av att man i de allra flesta fall inte själv kan avgöra vilken typ av nässelutslag barnet har. Därför behöver man oftast boka tid på vårdcentralen för att kunna ta reda på orsaken.

Enligt vårdguiden ska man inte ge barn under sex år antihistamin utan att först ha rådfrågat läkare.

Orsaker till nässelutslag hos barn:

  • Allra vanligast är infektioner (virus, körtelfeber, streptokocker).
  • Födoämnen (mjölk, fisk, nötter, ägg).
  • Insektsbett (getingstick, bistick).

Nässelutslag hos vuxna

Även om det är vanligare att få reda på orsaken till nässelutslagen för vuxna än för barn, är orsaken nästan alltid okänd. Här nedanför är en lista på några av de vanligaste anledningarna till nässelfeber hos vuxna.

Orsaker till nässelutslag hos vuxna:

  • Läkemedel (acetylsalicylsyra, NSAID, pc, sulfa, B-vitaminer, ACE-hämmare, röntgenkontrastmedel).
  • Födoämnen (Jordgubbar, tonfisk, makrill, mögelost, skaldjur, nötter, banan, soja, ägg, mjölk, kiwi, mentol, vin i kombination med skaldjur)
  • Insektsbett (getingstick, bistick)
  • Tillsatser (färgämnen, bensoater)
  • Yttre faktorer (sol, värme, kyla, tryck, stress)
  • Autoimmun sjukdom (till exempel vaskulit)
  • Infektioner (Tandinfektion, sinuit, virushepatit, streptokockinfektion, svamp)

Nässelutslag vid stress

Att få nässelutslag av stress kan vara påfrestande och kan skapa en ond cirkel där nässelutslagen gör personen mer stressad. Därför är det viktigt att få rätt behandling. Det är oftast inte stressen i sig som skapar nässelutslagen utan snarare stressen som gör patienten mottaglig. Kroppen blir mindre motståndskraftig mot mat, medicin, infektioner osv. Därför är det både viktigt att hålla en låg stressnivå, hitta de födoämnen eller saker man får nässelutslag ifrån och eventuellt behandla med medicin.

Av nässelutslag vid stress är symtomen ofta ett starkt kliande och rödbleka utslag. Det är inte bara nässelutslag som blir värre av stress utan också andra sjukdomar och infektioner. Så att lyckas minska vardagsstressen är en god idé för att hålla sig frisk i övrigt.

Stress kan även vara den direkta orsaken till nässelutslag. Detta beror på hur kroppen reagerar vid stress och kan vara svårt att förstå sig på. Är detta ett återkommande problem kan man dels behandla symtomen, och dels försöka uppnå ett mer harmoniskt liv. Är man orolig kan man alltid kontakta sjukvårdsupplysningen eller vårdcentralen.

Svullnad och nässelutslag i ansiktet (angioödem)

Misstänker man att ansiktet börjar svullna upp kan det bero på angioödem. Oftast är det då läppar, mun och ögon som svullnar och detta kan sprida sig vidare till halsen så att man får andningssvårigheter. Får man svullnad i ansiktet eller andningssvårigheter bör man söka omedelbar vård enligt vårdguiden. Hos små barn kan det vara svårt att veta om luftvägarna blivit trängre, och man behöver därför vara extra uppmärksam på detta.

Behandling av nässelutslag

Den vanligaste behandlingen mot nässelutslag är antihistamintabletter. Antihistamintabletterna fungerar som så att de motverkar att histamin bildas, och på så sätt hindrar de stamcellerna från att släppa ut mer blodplasma till huden. Fungerar inte det används även adrenalin, och på lång sikt kortison. Nässelfeber är oftast helt ofarligt men ibland kan den övergå i en allergisk chock och då bör man kontakta en akutmottagning. Du läser mer om hur nässelutslag behandlas i avsnittet ”Behandling av nässelutslag”.

Allergisk chock

I värsta fall kan nässelutslag övergå till allergisk chock. Ansiktet kan då bli rött, eller så kan läpparna och tungan domna. Då kan man även få klåda från hårbotten som letar sig ner över ansikte, näsa och tunga. Svår klåda under fotsulorna och i handflatorna kan också uppstå. Märker du av detta bör du enligt vårdguiden ringa 112 för ambulans, eller snabbt söka hjälp på sjukhus. Får du inte behandling kan du snabbt bli mycket sämre.

När ska man söka vård?

  • Om nässelutslagen sprider ut sig snabbt.
  • Om du har mycket problem med klåda.
  • Om utslagen inte försvinner inom en vecka.
  • Om du får nässelutslag mer än en gång, eller om du tror dig vara allergisk.

Vid allergisk chock bör man kontakta vård omedelbart, enligt vårdguiden.



Publicerad:
Uppdaterad:
Skribent: Niklas Johansson
Källor: 1177, netdoktor

Kommentarer

  1. Hej jag fick nässelutslag första gången för ungefär 5 år sedan under sommaren och jag trodde jag hade blivit biten av en insekt eller stucken av en geting mellan skulderbladen , sen efter det så kom det cirka 3 gånger i månaden fram tills förra året då det blev lite bättre ( jag tog antihistamintabletter så det kan bero på det ) men nu under 2016 har jag fått utslag kanske 4 gånger under hela året , fick det senast idag och något jag aldrig har fått något svar på är om man har nässelutslag under hela livet? , kan jag bli ”frisk” förklarad från sjukdomen och aldrig mera få det ?

  2. Jag har vart allergisk sedan jag var barn med olika hudbesvär, främst eksem men på senare år har det mest var besvär med olika allergiska reaktioner bl.a nässelutslag som också givit svullna ögon och ansikte. Det kom första gången efter en resa till Narvik då ansiktet blev utsatt för mycket kyla och blåst. Jag har sedan dess besvär både vid kallt och varmt väder då hals och bål börjar klia och det blir rött och något svullet. Ibland kan det även komma vid stress. Om luften är fuktig, tex då vi var i Thailand hade jag dock inga besvär. Det är alltså väldigt olika vilka kombinationer som utlöser det. Det är svårt att få bra svar från läkare eftersom det är så många olika kombinationer som påverkar o läkarna ser sällan helheten.

    Jag har testat väldigt mycket, både salvor o antihistamin. Att smörja hjälper inte, huden blir bara kladdig, även om vissa partier är torra. Isf har jag blandat en starkare kortisonsalva med mjukgörande och smort på fåtal ställen. Men det som alltid hjälpt är betapred. Det är kortisontabletter. Jag vet att man skall ta dessa endast i nödfall men när man haft svåra nässelutslag med klåda i fyra fem dagar så känns det motiverat. Jag tar endast 4 tabletter och löser upp dem i ca 3/4 äggkopp. Detta fungerar för mig men jag har besvär kanske 2-3 ggr per år. För er som har ihållande besvär vet jag inte om ni fått testa betapred men om inte så tycker jag ni ska be om det. Man måste såklart följa läkarens dosering men det tar ca 6 månader för huden att läka på djupet så det räcker sällan med bara en dos. Jag har fått ok från läkare att ta få tabletter då nässelutslagen kommer. Hoppas detta tips hjälper någon.

  3. Har varit pollenallergiker under hela barndomen, är 25 i dagsläget.
    Under 2015 kombinerade jag nattjobb med att vara/äta veganskt, tog speciellt b12.
    Hade problem med att vara ”lagom” varm/kall. Gåshud, klåda/röd på armar/armveck.

    Äter ”vanlig” kost igen nu under 2016, och speciellt nu ”säger” min kropp i från.
    10 minuter efter jag tar vitaminer så reagerar hela min kropp. D.v.s jag blir röd ÖVERALLT.
    Bubblande/kliande känsla. Försvinner efter 1 timme.

    Samma visa, varje gång efter vitamin-intag. Konstigt.

  4. Fick nässelutslag för två dagar sedan efter att en mygga stuckit mig flera gånger över kroppen, och det slutade inte att klia, såg dagen efter att jag hade stora utslag som satt ihop på vissa ställen, under armarna, och det spred sig sedan till benen och över i stort sett hela kroppen, började även få utslag och klåda i händerna och under fötterna och i hårbotten, på ryggen, men efter ca två dygn så hade alla utslag försvunnit…..

  5. Tycker de är fantastisk att de står överallt att man ska söka vård om de inte ger med sig. En läkare skrev kronisk urtikaria i en remiss till hud, fick avslag. Ta lite mer antihistamin. Har haft de i ansikte och på halsen i 4 mån. Ingen klåda bara en hetta under huden som inte går att beskriva. Nu ska jag tydligen skicka remissen själv runt om i landet, för primärvården kan inget göra. Vad betalar man skatt för? Vilja svar man kan få av läkare?. Känner mig kränkt och livet har ingen mening när man knappt klarar av att jobba.

  6. Har haft detta elände i 8 år och det är ganska få dagar jag varit symtomfri. Varje gång jag blir förkyld eller är stressad så kryper detta in när som helst och i synnerhet när jag går och lägger mig. Ibland fungerar inga antihistamintabletter och nästan hela min överkropp och/eller benen blir täckt av utslagen med tillhörande klåda. Jag har varit hos doktorn några gånger, men det finns ingen bestämd orsak för detta. (Förutom ovannämnda)
    Mitt elände började med en geting i skon vars stick orsakade infektion som behandlades med antibiotika. Det börjad med intensiv klåda i skalpen som sedan spridde sig på kroppen. Jag är nästan aldrig helt fri från symtomen och det blir en hel del nätter jag är sömnlös p.g.a. Klådan. Jag fick dock för några år sedan från en läkare att det är få eller om det är någon över 70 år som behöver stå ut med detta.(det var en tröst för en 40 åring) jag har provat bokstavligen allt för att bli av med det här eller hitta orsaken, men inget har fungerat. Jag kan påstå att detta håller på att förstöra mitt liv då jag är ofta trött efter sömnlösa nätter och min psykiska hälsa börjar vackla.
    Det verkar dock som att jag är den enda som har detta så gott som varje dag.

    1. Hej Herman!
      Kan tala om för dig att jag haft detta helvete oxå i mer än fem år nu. Blir snart tokig oxå. River sönder mig på nätterna för klådan. Äter allergitabletter varje dag. Kan vara problemfri någon vecka högst, sen är det fullt igen. Hittar ingen röd tråd utan rätt var det är finns det överallt på kroppen igen. Har även fått åkt intill akuten några ggr för svullnad på läppar och ögon. Nu har jag behandlats med två sprutor en gång per månad i ett halvår. Har inte hjälpt ännu men vi får se. Nu när jag var hos läkaren så var jag helt uppgiven och sa att jag orkar inte mer, jag har ju haft det i mer än fem år nu. Till svar fick jag att det finns de som haft det i 20 år. Verkligen uppmuntrande svar 🙁 Vi får hoppas att det försvinner innan vi blir helt tokiga 😉
      MVH Busan

  7. Har fått små eller lite större röda runda märken som en enkrona
    började på handleden med en lite prick. Sen slog de upp på benen sen armarna ungefär en 10 utslag med allt ett på handen som har vätska sig dom andra är torra flagande
    har använt zinkpasta o helosan
    tvättat med handsprit va kan de va
    kliar inte men de liksom kryper i benen när ja ska sova

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *